”Mina föräldrar är väldigt upptagna, och när jag pratar om att jag har ett prov i skolan betyder det inte samma sak för dem som för mina vänner. Min mamma säger bara ‘jaha, gör ditt bästa’ om jag säger att jag inte har pluggat tillräckligt. Men min kompis förstår hur nervös jag är och att jag förmodligen har pluggat jättemycket, men att jag är rädd att det inte räcker. Jag antar att mina vänner lever samma slags liv som jag, och det är det som gör dem så viktiga.”
Jessie, 14 år, Mexiko
”Jag har fem bästa kompisar – tre av dem gick på samma låg- och mellanstadium som jag och två av dem träffade jag i högstadiet. De är de närmaste personerna i mitt liv efter mina föräldrar – min enda syster är 24, så hon är mycket äldre än jag och hennes liv är väldigt annorlunda. Mina vänner är mer som mina systrar – för det mesta är de antingen hemma hos mig eller så är jag hos dem. Vi brukar sova över hos varandra på helgen.
Mina föräldrar ser nästan mina vänner som deras döttrar, och jag känner mig som en dotter hemma hos mina vänner. Det är verkligen något speciellt, och jag tror inte att killarna jag känner har en lika nära en relation till sina killkompisar som vi har.
Vi pratar i princip om allt, men framförallt om det som händer hemma, vilka kändisar vi är intresserade av och vilka musikgrupper vi gillar. Allt är underbart tills ett bråk uppstår och då – pang! ”Då blir jag så ledsen. Jag kan inte tänka på skolan eller något annat förrän vi har rett ut saker och ting.”
Isabella, 14 år, Brasilien
"När man börjar på högstadiet handlar det om att hitta sin grupp, som är de tjejer som man verkligen identifierar sig med och som man känner sig bekväm med. Så det första jag gör när jag kommer till skolan på morgonen är att hitta min grupp. Vi är fem stycken – två av oss gick på en lågstadieskola tillsammans och de andra tre gick på en annan. Jag pratar med tjejer i andra kompisgrupper och de är inte våra fiender eller så, men det är tjejerna i min grupp som jag helst vill vara med.
Vi gillar att se likadana ut. Varje morgon när vi klär på oss skickar någon av oss ett meddelande till alla andra och säger: 'Jag har shorts på mig idag' eller 'Jag har byxor på mig'. Och på så sätt kommer vi till skolan och är klädda likadant.”
Evie, 13 år, Australien
”Varje person i gruppen har en roll: Jag är medlaren, så de andra kommer till mig om det blir bråk. Någon annan kanske är den roliga eller den smarta tjejen. Om någon lämnar din grupp måste du hitta någon annan som tar hennes roll, eller så förändras någon annan i gruppen eftersom man alltid behöver någon som är rolig eller någon som kan lösa bråk.”
Issy, 11 år, Storbritannien.
Varför är vänner viktiga i tonårstjejers liv?
Det som är gemensamt för alla de flickor som vi har talat med är att vänskap är en väsentlig del av deras liv. I den här åldern knyter de vanligtvis vänskapsband med tre, fyra eller fem flickor, och runt omkring dem formas andra grupper av flickor.
Familjen och föräldrarna är fortfarande viktiga, men deras vänner är de personer som delar deras vardagliga erfarenheter.
Det här är inte bara en fas – det är ett biologiskt behov. De hormonella förändringar som de går genom utvecklar deras sociala färdigheter, och de får ett stort behov av vänskap med andra flickor.
Att behålla vänskapen är grundläggande för hur unga flickor ser på sig själva och hur lyckade de känner sig.
Som förälder är det viktigt att inte förringa din dotters relation med sina vänner. Säg inte att hennes tid med sina vänner är oviktig eller klaga på hur mycket hon umgås med dem eller hur mycket de kommunicerar när de inte är tillsammans.
Du kan behöva hålla tillbaka din dotter ibland (om hon till exempel skickar ett meddelande under en familjemåltid). Men kom ihåg att det i hennes värld är mycket viktigt att vara uppkopplad.
*För att skydda sekretessen har vi ändrat namnen på de personer vars berättelser vi tar med på dessa sidor, men berättelserna är autentiska.
Flickor och vänskap: vad experterna säger
Psykologen Dr JoAnn Deak, som har skrivit mycket om flickor och deras utveckling, säger att medan föräldrar uppfattar sina döttrars relationer med sina tonårskompisar som överväldigande, tenderar flickorna själva att se dem som dominerande.
Vissa experter kallar flickors kompisgrupper för klickar eller kotterier, men Dr Deak ser på detta stadium i flickors utveckling som Den våta fjärilen. Fram till den här tidpunkten har flickor varit omslutna av relationen med familjen, som i en kokong, men när de når tonåren är de plötsligt utan kokong. Det är spännande, men det är också skrämmande och nervöst.
Flickor har i det här skedet, säger hon, våta och sköra vingar, så för att skydda sig själva omger de sig med andra ”våta fjärilar”. ”De samlas och måste agera likadant, prata likadant och se likadana ut på grund av det skyddande kamouflage som detta ger”, säger hon.
Vår egen expert Dr Tara Cousineau säger: ”Flickor är till sin natur relationsorienterade. De hanterar stress genom att använda en strategi som kallas Tend and befriend ('vårda och bli vän'). För i synnerhet kvinnor är detta en överlevnadsstrategi, utöver den naturliga flykt- och kampresponsen som alla människor har. Detta är ett annat sätt att se på flickors kompisgrupper. Att accepteras av en grupp är för många flickor ett sätt att skydda sin självkänsla, särskilt under den utsatta tonårsperioden.”
